Praktik och nya övningar

Vi hade ett helt fantastiskt praktikpass i fredags!

Vi jobbade en del med en ny klient som inte har bott på huset så länge. Det är en tjej, runt 20 år, som har en del sjukgymnastik framför sig. Hon är ändå relativt rörlig men behöver uppmuntras att använda t.ex. båda händerna då hon blivit bekväm med att använda en. Hon behöver också en del talträning och finmotorik.

Vi satte ihop en övning som fick med lite av varje.
I Bellas nya väska fanns ihopvikta lappar. På varje lapp står ett trick som ska utföras. Bella får apportera väskan och lämna till klienten. Hon får sedan öppna väskans lilla lås (finmotorik), välja en lapp och vika upp den (också finmotorik), läsa (tal) vad som står och sedan genomföra det som står på lappen. Med överdrivna handtecken, t.ex. visa hela vägen ner till golvet att Bella ska lägga sig samt säga kommandot så tydligt hon kan. När det kom upp att hon skulle kasta iväg en boll eller annan leksak uppmuntrade jag henne att kasta med båda händerna.
Det var ett väldigt lyckat pass tycker jag och det tror jag att hon också tyckte.

När det var lunchdags på huset passade jag och Bella på att gå ner i träningsrummet. Ett rum med olika träningsredskap helt enkelt, pilatesbollar, ribbstolar, hantlar… ja, saker man kan tänkas använda vid rehabilitering. Jag tänkte att det vore kul att lära Bella använda några saker där. Hon apporterade några lätta hantlar, hon stod på bakbenen vid ribbstolen och skällde på pilatesbollen. Den var väl stor tyckte hon. Vi tog en mindre, mjuk boll istället. Bella fick ligga ner och putta den framåt med nosen. Tanken är att hon helt enkelt ska kunna ligga och bolla den fram och tillbaka mellan sig och någon annan.

Känd från TV, typ. 11, 12.

Lovade att återkomma med dragkedjan, så det gör jag.
Det här är absolut första gången som Bella gör det här. När jag började igår använde jag dragkedjan på en väska. Jag ändrade mig och vill hellre att hon ska kunna dra ner dragkedjan i en tröja eller jacka. Dessutom tog hon hela väskan och skulle apportera den. Det blir svårare för henne att apportera hela mig… till mig. Nu drar hon mest rakt ut men hon tar i alla fall tag i den och drar, resten är finlir!

Bjuder på en filmbit när vi tränar på att ligga på sidan också. Det är tänkt att användas om Bella hälsar på en klient i en säng t.ex. Då kan hon lägga sig bredvid och sedan lägga sig på sidan mot dem för att komma närmre.

Det här med att dra ner dragkejdor är absolut inget hon behöver kunna som terapihund, men det är kul att lära in nya smågrejer tycker vi. Och Bella tycker det är kul när hon får använda munnen!

Vi har börjat få upp lite fart i apporteringen också vilket känns fantastiskt!

Början på slutet

Så, det är första dagen på sista veckan. Till helgen är det dags för sista kurshelgen på terapihundskolan. Vi ska skriva teoriprov, redovisa praktik och lite annat smått och gott. Samt börja beta av momentlistan med saker som vi ska kunna göra. Det vi inte klarar nu får vi träna på och göra på examen framöver. Vore så klart skönt att klara så mycket som möjligt nu så att examen kan ägnas åt… Ja, examen.

Exempel på saker som står med på momentlistan.

Sitt, stanna kvar
Ligg, stanna kvar
Hälsa fint (inte hoppa, välta någon osv)
Haka
Cirkuskonster
Hundmöte
Koppelpromenad (med två koppel, föraren håller i ett och klienten i ett med hunden i mellan sig)
Gå bakom (inte tränga sig fram)
Ligga på sidan (bredvid någon tex)
Backa

Det kommer jag i håg direkt från huvudet. På examen kommer också all apportering med. Känns bra att ha mer tid på oss med den biten.

Har skaffat en sån där liten väska till Bella nu. En sån hon apporterade i senaste filmklippet. Klickar henne bra när hon lyfter i handtaget. Hon gör ju gärna som hon vill den där Bella.

Vi har också börjat träna på att dra ner dragkedja! Vi började med det i dag så jag återkommer med uppdatering.

(Vårtecken. Bullerull i gräs.)

Känd från TV, typ. 10.

Jag måste skaffa en sån här liten väska till när Bella och jag jobbar! Jag tänker att hon ska apportera den och så finns det leksaker, spel, godis, något för klienten att göra ihop med Bella i den.

Såg denna lilla väska i bokhyllan hos en vän. Jag frågade om jag fick testa med Bella för att se om hon kunde få kläm på handtaget. Det är alltså första gången vi gör det här på filmen. Väska ska inhandlas imorgon!

Att få vara en del av ett leende

Idag blev det praktiktisdag istället för onsdag då jag börjar min nya kurs i skolan imorgon. Psykiatri är det dags för nu, hur kul som helst!

I vart fall travade vi i väg till praktiken i solen. Bella hade som vanligt bråttom ner till killen vi brukar träffa. Jag frågade om han inte ville ta en liten promenad i solen men det ville han inte. Synd. Men, tänker jag, ett nytt mål. Innan vi gick frågade jag om vi inte kunde gå ut nästa gång om det var lika fint väder då. Det visade han tummen upp på. Jag tror inte han kommer att komma ihåg det då han har stora problem med minnet men idag såg han i alla fall fram emot nästa vecka när vi gick. Och jag tänker så klart föreslå en promenad nästa gång också! Det blev klapp och kel och godis idag. Vissa dagar är det trots allt vad man är sugen på.

(Och hans keps skulle hon ha, tyckte han. Snacka om att man har en hund som finner sig i allt)

De har en nyinflyttad tjej på huset nu. Hon flyttade in igår. 19 år och älskar hundar, sa personalen. Efter besöket hos kepskillen (det är ju såklart pga. sekretess alla får så fyndiga namn) fick Bella lite paus och jag dokumenterade besöket. Sen fick vi tillfälle att sitta med vid det gemensamma fikat. Nya tjejen sken upp som en sol när hon såg Bella. När de andra fikat färdigt satt hon kvar och de fick bekanta sig. Hon sa inte mycket men log hela tiden och gav Bella godis. Jag berättade att Bella utbildas och har praktik här och att vi gärna träffar henne fler gånger. Det ville hon såklart. Det är alltid lite jobbigt att träffa så unga personer där, men desto viktigare att få vara en del av ett leende. Vi ser fram emot att träffa henne mer!

(Vi fick många nyfikna frågor vid fikat av de andra boende. Alla tyckte de det var trevligt att ha Bella där. Även om hon fick sitta någon halvmeter bakom)

(att sitta så nära godisarna på bordet och tålmodigt vänta på att få dem serverade i handen istället för att ta dem själv, det är självbehärskning det)

Jag vet inte om jag berättat exakt vad det är jag och Bella håller hus på praktik, och exakt kan jag inte säga heller, men jag kan säga att vi är på ett rehabiliteringsboende för förvärvade hjärnskador. Det kan vara allt från olyckor, sjukdom, misshandel, stroke osv som gör att man drabbas av hjärnskada. På boendet försöker vi hjälpa dem att återfå så mycket förmågor som möjligt. Många är så klart också deprimerade, arga och olyckliga. Hela deras liv har ju vänts upp och ned. Det är ett oerhört viktigt jobb personalen gör där och det är fantastiskt att få vara en del av det!

Nu är det inte mycket kvar!

Dagarna går så fort att man inte hinner med. När blev det tisdag!?

Helgens kurs innehöll mycket teori och det blev långa dagar. Väldigt intressant teori! Vi pratade om olika diagnoser och hur man jobbar med hundarna på olika sätt. Vi fick också i uppgift att ta fram arbetsplaner med mål för olika ”klienter”. Spännande vad mycket man kan hitta på om man bara klurar lite!

(Bella är måttligt road över att gå upp tidigt)

Nästa kurshelg vi kommer att ha är också vår sista. Återigen, vad händer med tiden!? Då ska det redovisas praktik, sjukdom och skrivas teoriprov. Vi ska också börja bocka av momentlistan. Det ger mig lite ont i magen. Bella kan alla moment men de behöver förfinas och övas mer på. Bella har all tid i världen för att träna men en annan har lite för få timmar på dygnen. Well, det vi inte klarar av att bocka av nu kan vi bocka av på den praktiska examen i höst.

(Trött liten grishund vilar i buren)

Känd från TV, typ. 9.

Hur blev klockan 00.30 när jag skulle sova ordentligt i natt?

Sitter och gör layout för Svenska Bullterrierklubbens nästa tidning. Jag tappar helt tidsuppfattningen när jag pysslar med sånt.

Imorgon är det dags att möta klasskamraterna på terapihundskolan igen. Ska bli mysigt. Jag har gjort matlåda. Förbereddast i världen!

Varit med Bella på jobbet

På väg till praktiken idag hamnade vi i samtal med en trevlig man som hade både katter och hundar. Han frågade vart vi var på väg och jag sa att vi skulle till jobbet.
Vad kul, sa han, att du får ha med dig hunden till jobbet!
Ja, svarade jag, fast idag är det Bella som ska jobba så idag följer jag med henne.

Vi gjorde en snabbvisit hos en ny klient idag på ett annat boende. Ett långtidsboende för vuxna med förvärvade hjärnskador. Damen vi var hos idag och en tant’a till är tanken att vi ska besöka. Jag frågade personalen vad de hade för förväntningar, vad de trodde att vi skulle kunna hjälpa med. Framför allt var det motivation till rörelse som nämndes. Jag beslöt mig för att kontakta sjukgymnasten och försöka ta fram olika program ihop med honom och Bella för våra klienter. Bortskämt nog är det samma sjukgymnast för alla som vi jobbar hos just nu. Jag hoppas att han är lika positiv som jag!

Efter presentation där gick vi vidare till vår vanliga praktikplats. Bella har inte varit där på ett tag pga av att hon löpt. Men oj! Att hon visste vart hon skulle. Så fort vi kommer in i huset ska hon ner i korridoren och bort till hans lägenhet. Personalen berättade att de försökte motivera honom till att ta hand om sin egen tvätt i tvättstugan och att han hade kläder i torkskåpet – vi fick gärna göra ett försök. Sagt och gjort!

Vi gick in och sa hej. Han fick lite godis och matade Bella. Jag förklarade varför vi inte varit där på ett tag. Sen föreslog jag att vi kunde följa honom till tvättstugan, så hade han det ur världen sen. Och johodå, klart han skulle hämta sin tvätt! Bella fick öppna dörren med knappen på väggen och sedan höll han kopplet ner till tvättstugan.
Resten av besöket var det mest kel och godis. Jag hade med mig en burk med vikta lappar, på lapparna stod olika tricks som Bella kan. Han fick dra en lapp (och vika upp den själv, finmotorik) och så gjorde Bella vad som stod på den. Det han kunde göra fick han göra och de andra momenten visade jag honom. Sen tyckte vi att Bella kunde dra en lapp! Bella ville mest ta hela burken. Hon förstod inte alls vad jag var ute efter till en början. Efter att ha lämnat burken med några fina bitmärken och ätit upp en lapp testade hon att köra ner tassen och krafsa. Ut flög en lapp! Hela lapp-historien tyckte han var jätterolig. Jag spelar som sagt lite flamsig och dum när jag är där, han tycker det är så kul när det blir fel eller Bella ”lurar” mig.

Just det! Bella lärde sig att ”köra” ett litet bord på hjul idag. Hon är riktigt snabb när det gäller att putta på saker med näsan. En gång pekade jag på bordet och sa ”putt” och iväg for det! Så fick vi gå och putta från andra hållet och ställa tillbaka det.

Har så många idéer nu! Behöver införskaffa rekvisita! Och en bil… kanske allra mest ett körkort.

Bulldejt och öppna låda

Idag begav vi oss till Stadsparken i Jönköping för att träffa bullen Alva och hennes matte Johanna. Johanna och jag har haft kontakt på internet i… Ja, det måste bli några år nu tror jag, men inte träffats. Hon har gett mig lite klicker och träningstips i bland bland annat. Det var helt enkelt kul att ses! Det tyckte hundarna också.

Klickertränade lite här med Bella förut och inser att hon utvecklas fortare än vad jag hinner med. Jag underskattar henne. Hon har kommit så långt från när vi började. Hon tycker det är kul att träna och hon har verkligen fattat vad klicker handlar om. Det går fort nu!

Hannela tränade med Juno och knöt fast en handduk i handtaget på en låda för att lära henne öppna den. Tanken är alltså att hunden biter tag i handduken och drar ut.

Det ville jag testa med Bella också så när hon fått ligga i soffan och se Juno träna och busa var hon minst sagt sugen på att jobba hon också.
Det tog nog… 1 minut ungefär sen bet Bella tag i handduken och drog ut lådan. Det tog henne 1 minut att verkligen förstå vad jag var ute efter för hon gjorde det sen flera gånger!

Jag började med att klicka när hon nuddade den med nosen. Då testade hon att putta till den med nosen, klick. Nästa gång hon puttade fick hon inte klick, då testade hon att bita, klick. Hon fick klick 2-3 när hon bet i den sen avvaktade jag. Då bet hon tag och drog lite, klick! Och så hade hon fattat.

Det är helt otroligt! I början hade det tagit några dagar att lära henne samma sak. Framförallt då för att vi i början tränade så korta stunder och lät det gå ganska lång tid i mellan tillfällena så att det skulle hinna sjunka in ordentligt. Blir så jäkla stolt varje gång.

Igår efter agillityn, något senare på kvällen, tränade jag lite terapihundsjobb med Bella. Man får passa på att utnyttja folk man inte har i sin närhet varje dag. Hon apporterade jättefint! Lämnade till mig och lämnade till Hannela. Och så tränade jag mer på positionering, framförallt liggande bredvid. Nu ville jag få in haka där också, att hon ska lägga huvudet på armen eller axeln t.ex. I början fick hon fundera lite… Ska jag krypa längre fram? Nähä… Men sen hajjade hon vad jag var ute efter. Hon blir alltid lite konfunderad när jag flyttar momentet haka till ett nytt ställe. När hon väl förstått det är det dock inga problem.

AgillityBella!

Det är så här va, att resten av Sverige har betydligt mer snö än vad Göteborg har. Det var med andra ord uppvärmning att bara ta sig ut på agillityplanen. Men ut kom vi!

Vi ställde fram ett hinder och en tunnel. Det fick vara lagom för första gången. Först tränade vi på framåtskickande. Hunden ska springa ifrån mig, över ett hinder t.ex. I det här fallet var det mest igenom hindret eftersom pinnen låg på marken. Det var ju inte hoppa som var det viktiga. På andra sidan hindret står en skål med en godis i. Bella lär sig att belöningen finns på andra sidan hindret och inte hos mig. Jag låter henne alltså gå igenom hindret för att komma till godisskålen och klickar när hon gör det. Jaha, sa Bella. Det var väl inga problem.

Vi övergick till tunnel. Då tränade vi inkallning istället för framskickande. Hannela höll Bella på ena sidan tunneln och jag kallade på henne på andra sidan. Första gången gick hon igenom, något tveksamt, sen var den skitkul och hon rusade igenom! På andra sidan, hos mig alltså, väntade godis eller bus! Efterhand ökade vi avståndet till tunneln. I början höll Hannela henne precis vid öppningen. Nu hade hon valet att springa runt eller igenom. Sprang hon bredvid sa jag hoppsan, hon fick varken godis eller bus, och så gick vi tillbaka till början. Ganska snart förstod hon ju att det var genom tunneln hon skulle. Min duktiga tjej! Det var nog kul det där!